Vad kan svensk barnhjärtkirurgi lära av England? Mats Synnergren landade i London och blev förälskad i Great Ormond Street Hospital for Children. Här genomförs över 500 hjärtoperationer om året.
Nästa generation barnhjärtkirurger ska bli ännu bättre. Det är en av Mats Synnergrens käpphästar.
Han är egentligen verksam som överläkare i barnhjärtkirurgi vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Under året 2006/2007 fick han möjlighet att genomföra en utbildningstjänst på Great Ormond Street.
− I USA och Storbritannien är det vanligt att man roterar runt yngre personer för att erbjuda exponering och extra meriter. För mig var det en fantastiskt spännande upplevelse, berättar han.
Men det visade sig bara vara början på Mats Synnergrens London-karriär. 16 år senare ringde telefonen igen.
− De frågade om jag kunde hoppa in som överläkare i barnhjärtkirurgi under tre månader. Så jag tog tjänstledigt från Göteborg och åkte dit.
Tre månader blev sex månader. Snart närmar det sig två år.
− Det är en inspirerande och utvecklande verksamhet att arbeta i, så det är svårt att sluta, säger han.
”Det är svårt att sluta.”
– Mats Synnergren, överläkare
Bäst i Europa
Great Ormond Street är inte heller vilken arbetsplats som helst – grundat 1852 är det världens äldsta barnsjukhus. Tidskriften Newsweek har rankat det nummer ett i Europa och nummer två i världen för barnkardiologi och barnhjärtkirurgi.
Kapaciteten är större än hela Sveriges barnhjärtkirurgi – under året 2023/2024 genomfördes 560 hjärtoperationer på barn.
− Barnhjärtkirurgin drivs av fem överläkare, så kallade Consultants, som opererar. Många komplexa hjärtfel kommer hit. Därför blir det ett väldigt inspirerande och utvecklande arbete.
Trots storleken är verksamheten strukturerad och välorganiserad. En anledning är den stora så kallade Bristolskandalen som briserade under 1980- och 1990-talet. En osund kultur på ett sjukhus i Bristol ledde fram till en av världens största medicinska utredningar. Man konstaterade att ett femtiotal barn sannolikt hade överlevt om de hade opererats på ett annat sjukhus.
− Det ledde till att det skapades en myndighet som övervakar all hjärtkirurgi i England – och rapporteringen kring den. Därför har man mycket bättre kontroll i dag.
Men det finns också en baksida med den gedigna kontrollen, menar han.
− Nackdelen är att utbildningen har blivit snårigare, liksom administrationen. Som yngre läkare har man inte längre lika stort handlingsutrymme. Det gör att det är svårare att skaffa sig praktisk erfarenhet.
Dags att lyfta blicken
Just säkringen av framtida kompetens är viktig inom barnhjärtvården, och en fråga som Mats Synnergren brinner för.
Bristolskandalen genererade en 120 sidor lång manual för hur ett barnhjärtcentrum ska bedrivas på bästa sätt. Rekommendationen är att det behövs ungefär 400-500 operationer per år för att utveckla och bibehålla kompetens. I Sverige genomfördes 450 operationer fördelat mellan Göteborg och Lund under 2024.
− Det är bland annat därför jag sökte mig till London, eftersom det finns en poäng med att ha en stor och strukturerad verksamhet. Vi har multidisciplinära konferenser nästan varje dag, och på fredagar är det morbiditets- och mortalitetsmöten. Syftet är aldrig att skuldbelägga, utan bara att bli bättre och lära sig.
”Det finns en poäng med att ha en stor och strukturerad verksamhet”
– Mats Synnergren, överläkare
Färre barn, färre operationer
Frågan hänger i luften: kan det krävas ytterligare samverkan eller centralisering av svensk barnhjärtvård?
− Det vi kan konstatera är att det föds färre barn, så patientunderlaget är mindre än för 15 år sedan. Dessutom finns det en mycket positiv utveckling i att ingreppen blir allt mindre invasiva, bland annat med kateter istället för öppen bröstkorg.
Detta, menar han, ställer professionen inför ett dilemma: personalen exponeras för allt färre komplexa operationer, vilket försvårar framtida kompetensutveckling och utbildning av nya barnhjärtkirurger.
− Vi ser samma utveckling i England, att små centra får allt svårare att hålla öppet för akut barnhjärtkirurgi dygnet runt eftersom det sker för sällan. Det här är inte drivet av dåliga resultat, snarare tvärtom. Men vi behöver säkerställa att de allra bästa kan utvecklas ytterligare. Då måste vi fundera på hur vi bäst organiserar vården i framtiden i Sverige, även med internationella samarbeten. Jag vill gärna att de erfarenheter och kunskaper som jag får från Great Ormond Street ska bidra till vården av svenska patienter, avslutar Mats Synnergren.
GREAT ORMOND STREET HOSPITAL
Grundades 1852 i Londonstadsdelen Camden under namnet The Hospital for Sick Children. Det var då det första sjukhuset i England som helt fokuserade på barnsjukvård. Sedan 1948 drivs sjukhuset inom ramen för statliga NHS, medan stiftelsen Great Ormond Street Hospital Children’s Charity fortsatt spelar en avgörande roll genom att via donationer finansiera forskning, avancerad utrustning och utvecklingsprojekt som håller verksamheten i medicinsk framkant.
Mats Synnergren
Född: 1968
Bor: Kullavik och London
Gör: Överläkare i barnhjärtkirurgi vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, tidigare verksamhetschef för Barnhjärtcentrum. För tillfället Consultant vid Great Ormond Street i London. Registerhållare för SWEDCON:s kirurgidel, där all barnhjärtkirurgi och GUCH-kirurgi registreras i Sverige. Sitter även i Hjärtebarnsfondens forskningsråd.
Text: Christian von Essen
Hjälp till att sprida uppmärksamhet och kunskap om hjärtfel! Dela artikeln på sociala medier:
