Det cirkulerar så många uttryck i världen med hjärtfel. Så vi reder ut några av dem. Vad gör en perfusionist egentligen?
I Sverige opereras barnhjärtan endast på Skånes universitetssjukhus i Lund och Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg. Barnhjärtkirurgin i Sverige håller världsklass och består av vårdpersonal inom flera olika områden. Det är därför många bitar som ska falla på plats och mycket som ska samverka under en hjärtoperation på ett barn. Hjärtebarnsfondens sponsorer Yellow Hearts har träffat perfusionisten Ingela för att få en bild av hennes roll i det team som finns med under en barnhjärtoperation.
Vad en perfusionist är och gör kommer du alltså att få veta nu.
.
.
Ingela har en grundutbildning som sjuksköterska och en specialistutbildning inom intensivvård. Hon har därefter vidareutbildat sig ytterligare till perfusionist. Hit kan man komma på lite olika sätt – som Ingela via utbildningen till sjuksköterska, eller från en grundutbildning som antingen ingenjör eller biomedicinsk analytiker.
.
Vad Ingela, och hennes två perfusionistkollegor, gör är att de sköter hjärt- och lungmaskinen under själva hjärtoperationen. Detta är denna maskin som temporärt tar över hjärtats och lungornas funktion. Maskinen syresätter blodet och håller patienten vid liv så att kirurgteamet kan arbeta med hjärtat. Det är svårt, och oftast omöjligt att arbeta med ett hjärta som slår.
.
Som perfusionist kopplar man även in och sköter ECMO-enheten. Detta är en maskin som fungerar som en konstgjord lunga och som syresätter blodet utanför kroppen om hjärta och lungor tillfälligt fungerar dåligt. Maskinen kan exempelvis behövas vid sepsis eller som nu under rådande pandemi. ECMO-behandling har räddat livet på många patienter med Covid-19. En perfusionist tar också hand om den tekniska delen när en patient behöver kopplas upp mot en enhet som hjälper hjärtat att återhämta sig eller stöttar upp hjärtat i väntan på transplantation. Hjärtmaskinen Berlin Heart är ett exempel på en sådan enhet.
De tre perfusionisterna i Lund arbetar alla dagtid men har jour var tredje vecka och rycker då in vid akuta operationer utanför arbetstid. Det är bara perfusionisten som innehar kompetens att sköta maskinen. Ingela eller någon av hennes två kollegor finns därför alltid med under hjärtoperationerna.
.
I Lund opereras dagligen vanligtvis ett till två barnhjärtan. Barnen opereras allt som oftast under sitt första levnadsår. Ingela och hennes kollegor fokuserar dock inte i första hand på hur gamla barnen som opereras är, utan på hur mycket de väger. Det är barnets vikt och alltså inte ålder som styr och vanligtvis väger barnen mellan 3 och 10 kilo. Det lättaste barnet som de har opererat vägde endast 1 kilo. Fantastiskt när man tänker på det, eller hur?
Det finns två hjärt- och lungmaskiner i Lund, som servas en gång per år och enligt Ingela är väldigt säkra att använda. Det kan så klart uppstå komplikationer under en operation, men Ingela och hennes kollegor är förberedda på mycket av sådant som skulle kunna inträffa. Det finns till och med en vev att driva maskinen från om det skulle bli strömavbrott och Ingela eller någon av hennes kollegor skulle behöva driva maskinen manuellt. Denna funktion har Ingela aldrig behövt använda, men det är bra att den finns där.
.
Tänk vilken uppfinning och så många små och stora hjärtan som kunnat räddas med hjälp av den här maskinen!
Vi säger tack till Ingela för denna snabba inblick i hennes yrkeskategori och önskar henne lycka till i sitt arbete framöver.
.
Texten och bild från Yellow Hearts.
Hjälp till att sprida uppmärksamhet och kunskap om hjärtfel! Dela artikeln på sociala medier:
