Debatt: Systemfel hos regionen

Region Jönköping måste ta ansvar för kommunikationen med drabbade familjer

Jönköping, 24 oktober 2025

Tystnaden från Region Jönköping oroar familjer med barn som lever med hjärtfel. I kriser där vården svikit måste förtroendet återuppbyggas med tydlighet, empati och handling – inte genom stängda dörrar.

De drabbade står utan svar

Sedan skandalen på Länssjukhuset Ryhov blev känd har Hjärtebarnsfonden fått vittnesmål från oroliga familjer som fortfarande väntar på information, kontakt eller ens ett erkännande från regionen. Att i ett sådant läge hänvisa till ”pågående utredningar” är otillräckligt. Människor behöver veta att någon ser dem, lyssnar och tar deras oro på allvar.

Region Jönköping behöver göra mer

Låt oss som patientorganisation ta kontakt med de drabbade. Vi har lång erfarenhet av att möta familjer i kris och kan erbjuda stöd, vägledning och kontakt med andra i liknande situationer. Det skulle inte bara avlasta regionens egna resurser, utan också skapa tillit till att någon verkligen lyssnar.

Regionen behöver upprätta en tydlig plan för kommunikation och stöd. Det måste finnas en plan för hur oroliga familjer tas emot, får svar på sina frågor och erbjuds psykologiskt och medicinskt stöd. Till viss del sker detta förtjänstfullt genom enstaka individer på Ryhovs länssjukhus men Region Jönköpings ledning har inte kommunicerat en plan, vilket i sig skulle trygga långt många fler. Ju färre frågor man som drabbad har kvar, desto mindre risk för onödig oro. Strategin att ”inte oroa i onödan” har inte visat sig fungera. Därför står vi här nu med mängder av oroliga familjer som behöver information och tydlighet.

Med den senaste rapporteringen om fall från mitten av förra decenniet behöver regionen även redogöra för hur problemen kunnat pågå i över tio år. (P4 Jönköping, Sveriges Radio) Varför har man inte vidtagit åtgärder för att minska risken att upprepa allvarliga fel som felmedicinering och -diagnostisering? Det är oacceptabelt att regionledningen vetat om brister på mottagningen för hjärtsjuka barn utan att agera. Bara genom att redovisa vad som har gått fel och hur man kan förhindra det framöver kan man långsamt börja återuppbygga förtroendet för vården, en vård som de hjärtsjuka barnen ofta behöver livet ut.

Detta är ett systemfel – inte en enskild persons misstag

Hjärtebarnsfonden vill understryka att detta inte handlar om att peka ut en enskild läkare. Sådana situationer kan uppstå fler gånger. Det handlar om ett system som inte fångar upp varningssignaler, som saknar fungerande rutiner för kvalitetsuppföljning och som brister i ansvarskedjan. När ett system tillåter att fel får fortgå i tio års tid utan åtgärd, då är problemet organisatoriskt – inte individuellt. Gruppen med hjärtsjuka barn är stor och den har historiskt inte gjort mycket väsen om sig, den har hanterats som några som ”inte ska oroas i onödan” men med allt bättre information och kunskap om medfödda hjärtfel blir kraven tydligare. Vi behöver en jämn och ökad kompetens inom barnhjärtsjukvården i hela landet, endast så kan vi säkerställa en jämlik vård.

Vägen framåt kräver transparens och medmänsklighet

Den här situationen handlar inte bara om vårdskador och fruktansvärd oro för sitt barns egentliga hälsa. Den handlar om tillit. Region Jönköping har nu en chans att visa att man tar patienternas oro på allvar men det kräver att man vågar möta familjerna med öppenhet, ansvar och respekt. Vi står redo att samverka för att hitta vägar framåt och då behöver Region Jönköping öppna dörren för nya arbetssätt och samarbeten. Frågan är om de är redo eller om dörren kommer fortsätta vara stängd.

Linda Sundberg
Generalsekreterare, Hjärtebarnsfonden


Debattartikeln är även publicerad i Jönköpings-Posten.