Sixten Blixten

Barnmorskan går igenom alla bebisens kroppsdelar och berättar tydligt vad som visas på skärmen. Allt ser fint ut men hon vill gå tillbaka till hjärtat och tystnar och kollar koncentrerat på skärmen. Hon förtydligar (för att lugna oss) att hennes tystnad inte behöver oroa oss. Hon hämtar förstärkning av en annan sköterska och läkare för att ytterligare kolla på hjärtat. Vi kollar på läkaren och på varandra och oron ökar medan vi undrar vad det är som sker. 

En klump i magen uppstår. Vi får veta att vi ska få en remiss till Karolinska för att få ytterligare undersökning vidare på hjärtat för att det verkar vara en avvikelse. Vi hoppades på att komma hem med ett glatt besked inför påskhelgen men allt känns bara tungt… Vi får vänta 1 vecka tills att vi får komma till en barnkardiolog på Karolinska. Tankarna som hinner gå igenom oss under den veckan är så mycket oro och om det är något som är fel? Han har en avvikelse på hjärtat. 

Ett stort hål och en högerställd aortabåge som kommer kräva operation. Graviditeten blir helt annorlunda med en ständig oro över våran lilla pojke. Med regelbundna läkarbesök för att kolla så att han växer i den takt han ska. Vi får reda på att han är en liten kille men han växer enligt sin kurva. 

Dagen du kom var den bästa i våra liv! Du kom som en blixt – plötslig och oväntad med så mycket mer kärlek än vad vi någonsin trott! Du är starkare än läkarna trodde! Vi följer din kurva varann vecka hos läkarna. v.10 får du börja på medicin för att du är fortfarande snabbandad och går inte upp i vikt helt som vi vill och läkaren vill att vi planerar för operation. Vi får ett operationsdatum i Lund. När vi väl är i Lund blir vi inskrivna och får träffa våra läkare. Vi får reda på all information om operation och risker med den. 

”Vi får säga kram, puss och hejdå vi syns snart”

– Cassandra Wiik

Vi blir så väl bemötta och omhändertagna. När väl operationsdagen är 23/12 dagen innan julafton så får vi vara med Sixten fram tills att du ska sövas. Vi får säga kram, puss och hejdå vi syns snart när du skickas in för operation. 8 timmar senare kommer vi in till Biva där du är fullt uppkopplad till respirator och så många andra maskiner. Du har respirator för andningshjälp. Du har någon slang som suger ut vätskorna efter operationen, du har infarter i halsen och båda händerna, 2 sjuksköterskor som står runt dig 24/7 som förklarar allt som pågår. Känslorna som uppstår när man ser sin lilla prins ligga där med allt detta inkopplat och alla maskiner som piper och låter går inte att beskriva med ord. Nedbrutna och sköra och man känner sig så hjälplös men vi vet att Sixten har världens kanske bästa personer som ser efter honom, man vet att han är i säkert förvar. 

Att lämna honom där första natten var otroligt jobbigt. Våran julaftonsmorgon skulle ju innebära att våran lilla prins inte vaknade upp i samma rum som oss. Vi vaknar på morgonen och käkar frukost på patienthotellet där vi bor. Måste bara tillägga att all mat och personalen på hotellet och restaurangen var helt suverän. Vi skyndar oss efter frukosten upp till Sixten för att spendera dagen vid hans sida. Denna eftermiddag ska han flyttas ner till vårdavdelning 67 som man ska spendera några dagar på tills prinsen har återhämtat sig så pass mycket att man får åka hem, men vi hamnar på en avdelning mellan Biva och 67an för att Sixten inte är tillräckligt bra. 

”Denna kväll så piper maskinerna extra mycket”

– Cassandra Wiik

Denna kväll så piper maskinerna extra mycket känns det som och Sixten får feber. Klockan börjar bli mycket och vi blir hemskickade för natten. Denna natt sov vi inte speciellt mycket då vi låg och tänkte på vad som skulle kunna hända. Cassandra går upp runt 03 och ringer upp till avdelningen bara för att kolla så allt är lugnt, vilket det också såklart är men som orolig mamma och pappa är det såklart väldigt svårt att sova utan prinsen vid sin sida. Nästa dag får vi äntligen komma till vårdavdelningen 67 och där får vi ett eget rum och återigen otroligt duktiga och proffsiga sjuksköterskor som tar hand om oss. Sjuksköterskorna kommer in regelbundet under dagarna och nätterna för att ge Sixten de mediciner han behöver. 

Efter 3-4 dagar börjar man verkligen känna igen Sixten igen, han ler och börjar leka lite lätt med sina saker igen. Dag 5 efter operationen så känns det som att Sixten är typ fullt återställd. Vi får höra att dessa små individer har ett otroligt läkkött och får faktiskt spendera nästkommande natt ihop hela familjen på patienthotellet. Sådan sjuk känsla att känna att allt har gått bra och att dessa dagar av ångest, total hjälplöshet och frustration äntligen närmar sig sitt slut… Vi är så lyckliga att våran Sixten har fått ett lagat hjärta 

/Cassandra Wiik