”Vi kände direkt att det var rätt”

Ni började er familjeresa efter att ni gifte er 2010, men det verkar som att vägen till att få barn var ganska utmanande?

Anna: Ja, vi visste att det kunde bli svårt för mig att bli gravid eftersom jag har endometrios. Vi försökte på naturlig väg, och senare genom provrörsbefruktning, men utan framgång. Till slut sa en läkare att vi kanske borde överväga adoption. Det var en lång och tuff period, både fysiskt och mentalt, men vi bestämde oss för att gå vidare med adoption.

Niklas: Vi började med att försöka adoptera från Ryssland, men när de stoppade alla adoptioner där bytte vi till Taiwan. Det visade sig vara ett bra val i slutändan.

När ni valde land och adoption, hur kom det sig att ni valde att adoptera ett barn med hjärtfel?

Anna: Vi fick fylla i ett formulär om vilka särskilda behov vi kunde tänka oss att acceptera. Eftersom Niklas själv har ett medfött hjärtfel, och vi antagligen skulle ha kunnat få ett biologiskt barn med hjärtfel, valde vi att kryssa i den rutan. Det kändes naturligt för oss.

Niklas: När vi fick samtalet om Leon, fick vi veta att han hade ett hjärtfel. Det var en omtumlande tid med blandade känslor, men när vi såg hans bild kände vi direkt att det var rätt.

När Leon väl kom hem till Sverige började en ny resa för Anna och Niklas. De insåg snart att deras nya familjemedlem hade en lång sjukdomshistoria bakom sig och flera operationer framför sig. Men trots utmaningarna fann de styrka i varandra och i stödet från vården.

Hur har det varit att se Leon här på Summercamp, med tanke på allt han har gått igenom?

Anna: Det är fantastiskt att se honom springa runt och ha roligt med de andra barnen. Vi var lite oroliga för hur han skulle anpassa sig, eftersom han kan vara lite tillbakadragen i nya situationer. Men han har verkligen funnit sin plats här.

Niklas: Ja, vi är så glada över att se hur bra han mår och hur mycket han njuter av att vara här.

Hur har ni hanterat alla sjukhusbesök och operationer?

Anna: Det har varit tufft, särskilt när Leon var tio år och skulle opereras igen. Han var så medveten då och hade en enorm dödsångest inför operationen. Det var otroligt svårt att trösta honom när han frågade om han skulle dö. Den ovissheten och kontrollförlusten är något av det svåraste jag har upplevt.

Niklas: Ja, den operationen var särskilt svår för oss alla. Leon förstod så mycket mer då, och hans rädsla gjorde allt mycket svårare. Men vi har lärt oss att hantera situationer tillsammans, och vi försöker alltid hitta ett sätt att stötta varandra.

Anna och Niklas berättar att de har utvecklat en stark gemenskap genom åren. De har lärt sig att turas om att vara starka när den andra behöver vila, och att stötta varandra genom alla prövningar som kommer med att ha ett barn med ett komplicerat hjärtfel.

Hur mår Leon idag, och hur ser ni på framtiden?

Anna: Just nu mår han bra och är pigg och glad. Vi har haft en tuff höst och vinter med många sjukhusbesök på grund av oförklarliga kräkningar, men nu verkar han må bättre.

Niklas: Vi vet att det kommer att bli fler operationer i framtiden, men vi försöker fokusera på här och nu. Vi tar en dag i taget och är tacksamma för all den hjälp vi har fått och fortsätter att få.

Det låter som att ni har en väldigt stark familj och att ni verkligen har hittat ett sätt att hantera alla utmaningar tillsammans. 

Anna och Niklas: Vi hoppas att vår berättelse kan ge hopp och stöd till andra familjer som går igenom liknande situationer.

Lyssna på avsnittet i Hjärtebarnspodden

Anna och Niklas Nettersand berättar om sin långa resa för att få barn och hur en liten ruta i adoptionsformuläret visade sig betyda massor.

Spotify: Hjärtebarnspodden avsnitt 17 ”Vi var kanske naiva”