Vad gör en perfusionist?

Vad gör en perfusionist på dagarna egentligen?

− Vår huvudsakliga arbetsuppgift är att ansvara för hjärtlungmaskinen vid hjärtoperationer på barn och vuxna. Vi har också tekniskt ansvar för ECMO, Berlin Heart/Excor och Heart Mate, det vill säga olika hjärtpumpar för kort- och långtidsbruk. Perfusion innebär i medicinsk terminologi ”genomblödning”, eller tillförsel av blod till kroppens vävnader. Årtionden av experiment och teknikutveckling ledde till att amerikanen John Gibbon 1953 lyckades genomföra den första lyckade hjärtoperationen på en människa med hjälp av en hjärtlungmaskin. Detta öppnade dörren till den moderna hjärtkirurgin.

När används maskinerna?

− Hjärtlungmaskin används vid operationer när hjärtat måste vara blodtomt, exempelvis vid de flesta operationer av medfödda hjärtfel, kranskärls- och hjärtklaffsoperationer samt hjärttransplantationer. Hjärtlungmaskinen tar över hjärtats och lungans funktion och fungerar som ett konstgjort hjärta och en konstgjord lunga som både syresätter och cirkulerar blodet runt i kroppen. Med hjärtlungmaskinen kan perfusionisten även ge kardioplegi, en vätska som får hjärtat att ligga still – vilket gör att kirurgen kan arbeta i ett blodtomt hjärta.

Hur stor är den här yrkesgruppen?

− I Sverige finns det ungefär 60 perfusionister fördelat på åtta thoraxkirurgiska kliniker. De hjärtsjuka barnen opereras i Göteborg och Lund. Vi är åtta perfusionister  som arbetar specifikt med barn, fyra i Göteborg och fyra i Lund. 

Vad krävs det för utbildning?

− Alla har från början olika yrkeserfarenheter, vi är bland annat specialistutbildade sjuksköterskor, ingenjörer och biomedicinska analytiker. Efter anställning som perfusionistaspirant genomförs en tvåårig skandinavisk masterutbildning i Cardiovascular Technology förlagd i Århus i Danmark, som leder till en europeisk certifiering. Barnperfusionsdelen av utbildningen har de senaste åtta åren bedrivits i Göteborg.

Vad har hänt sen du började jobba som perfusionist 2009?

− Maskinerna har blivit säkrare och mindre. De har fler funktioner, mer övervakning och backupsystem. Monitoreringen har förbättrats och är datoriserad, vilket ger en individualiserad perfusion. Tekniken är under ständig utveckling. 2021 flyttade vi in i vårt nya barnsjukhus med skräddarsydda lokaler för vår verksamhet, vilket innebär att vi har en helt annan möjlighet att utföra hybridingrepp tillsammans med kateterinterventionister och även angiografiska undersökningar i samma seans.

Finns det alltid maskiner så att det räcker?

− Ja, vi har maskiner för alla patientstorlekar och det finns tillräckligt. En ECMO-maskin finns dessutom alltid iordningställd och förberedd som backup att användas vid akut behov.

Hur håller ni er uppdaterade kring produkterna?

− Vid upphandling ansvarar leverantören för utbildning och tillhandahåller fortlöpande support. Vi har också ett eget simulatorlabb där vi testar nya maskiner. Detta laboratorium används i utbildningen av nya kollegor.

” Årtionden av experiment och teknikutveckling ledde till att amerikanen John Gibbon 1953 lyckades genomföra den första lyckade hjärtoperationen på en människa med hjälp av en hjärtlungmaskin. Detta öppnade dörren till den moderna hjärtkirurgin.”

–

Hur ser er roll ut i vårdflödet? Hur mycket kontakt har ni med familjerna?

− Under hjärtoperationer jobbar vi i team tillsammans med thoraxkirurger, operations- och narkossjuksköterska, narkosläkare, undersköterska, biomedicinsk analytiker och barnkardiolog. Vi är ganska osynliga för föräldrarna vid operationstillfället och har inte så mycket föräldrakontakt. I de fall barnet vårdas med hjärtpump på intensivvårdsenheten träffar vi däremot föräldrarna en hel del.

Hur ser ert ekosystem ut?

− Perfusionsenheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset består av 13 perfusionister, nio vuxen- och fyra barnperfusionister, som bemannar både vuxen- och barnsjukhuset i Göteborg. Vi har nära kontakt med andra kliniker i Sverige och utomlands och utbyter erfarenheter med varandra. Under pandemin var detta samarbete en stor tillgång då vi alla hade svårt att få tag på vissa produkter och vi kunde låna av varandra. Det är också viktigt att ha detta nätverk för att kunna diskutera problem och få tillgång till nya vetenskapliga rön.

Vad är skillnaden på maskinerna?

− I grunden används samma maskiner till barn och vuxna men storleken på engångsmaterialet varierar. Det är stor skillnad mellan en patient på tre kilo och en på 70 kilo. Det kräver både annan utrustning och ett team med erfarenhet av att arbeta med barn.

Har rollen utvecklats tycker du?

− Ja, mycket. Vi arbetar numera utifrån europeiska evidensbaserade riktlinjer. För att säkerställa rätt utbildning och kompetens krävs hos oss att alla perfusionister har en europeisk certifiering. Perfusionsenheten bedriver också egen forskning. Samtliga perfusionister har en masterutbildning, en kollega har doktorerat och en annan är doktorand.

Vad är roligast med yrket?

− Jag jobbade tidigare som narkossjuksköterska men drogs till den här verksamheten. Arbetet är väldigt tekniskt, självständigt och kräver god samarbetsförmåga och lyhördhet. Det är kul att göra skillnad och att jobba i team. Och så är det förstås väldigt spännande att medverka till vården av hjärtsjuka barn på det här sättet.

VAD ÄR ECMO?

ECMO betyder Extra Corporeal Membran Oxygenering. Det är en förenklad variant av hjärtlungmaskin som kan användas som stöd vid operationer som till exempel lungtransplantation och vissa kateterburna ingrepp. Det vanligaste användningsområdet för ECMO är att stötta hjärtats och lungornas funktion under en period av uttalad cirkulatorisk eller respiratorisk svikt.

Text: Christian von Essen