Ända sedan Ann var barn har hon varit medveten om att hennes mamma har haft problem med hjärtat. Anns pappa hade också problem med hjärtat, och dog plötsligt i en hjärtinfarkt hösten 1994 på grund av igentäppta kärl. ”I samma veva hade vi precis fått veta att yngsta sonen som föddes i maj -94 hade något slags problem med hjärtat. Det visade sig senare under hösten -94 att han hade en förträngning på aorta och en defekt klaff på aorta”, berättar Ann.
”Kort därefter upptäcktes även extraslag på äldsta sonen som det startades en utredning kring”, säger Ann. Under sju år utreddes Anns äldsta son för en dödlig hjärtmuskelsjukdom som senare visade sig vara en långdragen hjärtmuskelinflammation, och han blev tillslut friskförklarad. Anns yngsta son genomgick sin första hjärtoperation i Lund 1995 och den andra operationen när han var åtta år 2002. Idag är han 27 år och lider inte av sitt hjärtfel.
Trots att både Anns föräldrar och söner hade haft problem med hjärtat var Anns eget hjärtfel fortfarande okänt fram tills år 2020. Då vaknade hon en dag med pulsökning och behövde åka in till Danderyds sjukhus, där hon blev inlagd för utredning under fyra dagar. Läkarna upptäckte då att aortaklaffens segel var defekta och att Ann endast hade två av tre segel i hjärtat – och det var medfött!
”En läkare var aningen upprörd över att jag inte blivit undersökt med ultraljud tidigare, särskilt med tanke på att jag fött ett barn med fel på aorta”, säger Ann. Upptäckten innebar att Ann kort senare operarerade sitt hjärta på Karolinska sjukhuset i Stockholm och fick en ny aortaklaff. Då fick hon en mekanisk klaff inopererad.
Idag mår Ann under omständigheterna bra men går på regelbundna efterkontroller och äter Waran som är en blodförtunnande medicin som man måste ta när man har en mekanisk klaff. Men det har varit jobbiga år som Ann har gått igenom, inte minst på grund av chocken efter att ha fått beskedet om hjärtfelet men också ångesten som uppstår när man går igenom en hjärtoperation.
”Det var många tillfällen med ren och skär dödsångest eftersom det hände så otroligt mycket i kroppen”, säger Ann. Idag lever Ann i princip som vanligt igen med ett heltidsjobb och träning. Hon promenerar minst 5 kilometer varje dag, och ska också börja återuppta sin gymträning snart.
”Läkarna har sagt att all den träning jag genomfört under alla år har bidragit till mitt starka hjärta som hade börjat bli påverkat av läckaget vilket gjorde operationen nödvändig”, säger Ann, som nu har kunnat dra kopplingen mellan de symptom hon upplevt de senaste åren och hennes medfödda hjärtfel. ”Är så tacksam över att jag trots detta omedvetna hjärtfel kunnat få tre barn, varit med om olyckshändelser och operationer, klarat separationer och nu få vara här där jag är idag. Tänker ofta på att hur det hade varit om det upptäckts när jag föddes 1961?”, avslutar Ann.
Läs fler artiklar under GUCHmånaden 2021:
”Jag är livrädd för att dö” – om gucharen Petra som opererades på 70-talet.
”Ingen trodde jag skulle överleva” – om Kiira som drabbades av covid-19 strax efter hjärtoperationen.
Hjälp till att sprida uppmärksamhet och kunskap om hjärtfel! Dela artikeln på sociala medier:
